Mitt lilla jordbruk blev en djungel
Jag planterade inomhus innan våren hade kommit på allvar. Jag fyllde på jord i ett gammalt plåtlock. Jag har fått fröpåsar med smörgåskrasse, senap, och prydnadsgräs. Jag sådde fröna fint i små rabatter och gjorde gångar av sand och småsten. Namnskyltar på tandpetare.
Längs lockets framkant petade jag ner några vanliga gula ärtor och några rosenbönor (kallas också blomsterbönor i fröhandeln). Två små kaniner flyttade också in.
Det hela såg väldigt prydligt ut.
Redan efter några dagar trängde groddar upp ur jorden. Och snart började mitt lilla jordbruk likna en djungel, ingen ordning alls. Ärtor klättrade över kanten, rosenbönorna slingrade som lianer, trädgårdsmästaren syntes knappt. Och var är kaninerna? Efter några veckor såg allt så trassligt ut att jaglade ner mitt inne-jordbruk. Senap och krasse åt jag på en smörgås. Ärtor och rosenbönor planterade jag ute. Så det blev ett engångs-jordbruk, men det var kul så länge det varade.
Jag kan binda en krans utan snören. Knepet är att göra som teckningen nedan. Det går att binda med andra blommor eller gräs om de har böjliga stjälkar.
Med mindre blommor tar du flera i taget. Prova att kransen blir lagom stor och går lite om lott. Knyt ihop där på ett par ställen med starka grässtrån. (Det är fusk att knyta med snören, tycker jag.)
Varning: Saften från maskrosstjälkar kan ge fläckar kläderna.
Hämtat ur Linneas årsbok.